|
VaasaFörvaltningsdomstol Länsförbundet Naturskyddsföreningen i Norrbotten (Haparanda naturskyddsförening är medlem i den ) överklagar finska vattendomstolens beslut att ge tillstånd för byggandet av Vuotosreservoiren.Kompletterande uppgifter kommer att lämnas så snart som möjligt. Observera att även Norrbottens naturskyddsförening har skickat in en överklagan vid samma tillfälle som den från Haparanda naturskyddsförening skickades före den 9 september 1996. Länsförbundet -Naturskyddsföreningen i Norrbotten äger även en del mark i Vuotosområdet. I vattendomen nämns dock bara Haparanda naturskyddsförening. Det borde ha skrivits: Naturskyddssföreningen i Norrbotten och Haparanda Naturskyddsförenings anmärkning avvisas utan prövning. Vår överklagan skrivs alltså som om nedanstående har korrigerats. Vi ber att få framföra erinringar på följande punkter. A.Finska vattendomstolen har inte gått in på vår erinran på grund av den felaktiga åsikten att dammen inte skulle skada Bottenviken allvarligt. I domen s. 242 och s. 251-186 står följande: "Haparanda Naturskyddsförenings anmärkning avvisas utan prövning. Projektet medför inte en i den nordiska miljöskyddskonventionen (SopS 74-75/76) avsedd betydande olägenhet i den svenska statens territorialvatten." Detta berodde på ett missförstånd mellan ordförande i vattendomstolen och en representant från Miljödepartementet. Enligt följande brev från Jukka Matinvesi -Miljödepartement- till Bep Weijand (Naturskyddsföreningen) 25-04-00: "Jukka Matinvesi and Simo Perkkiö do not have the opinion that the emission into the Botnic Bay is unimportant. Ulla-Riitta Soveri and Jukka Matinvesi have been talking with Aino Turpeinen, the chief of the Water Court and have corrected the matter to her. Aino Turpeinen said to Jukka Matinvesi in the phone that "it is possible that we understood wrong. You should make the correction to Vasa Court". Ministry of the Environment will make the correction to the Vasa Court in it's appeal. Regards, Jukka Matinvesi" B. Med hänvisning till s 267 i domen: Betydelsen av direktiv och internationella avtal Miljöministeriet har i sin anmärkning ansett att ovan nämnda natur- och fågeldirektiv har en s.k. omedelbar verkan. I den muntliga förhandlingen i vattendomstolen har ministeriet visserliget ansett att myndigheterna när de fattar beslut skall tolka de europeiska gemenskapernas direktiv i relation till den nationella lagstiftningen på så sätt att gemenskapsrätten förverkligas effektivt. Ministeriet bör alltså anses ha avstått från sitt påstående åtminstone i fråga om de s.k.omedelbara verkningarna. När det gäller frågan om huruvida och på vilket sätt ovan nämnda direktiv skall tas i beaktande när detta ärende avgörs, dvs. om de har en s.k. omedelbar, dvs. direkt verkan eller en tolkningsverkan, anser vattendomstolen att direktiven inte, inte heller fågeldirektivet, garanterar den enskilde rättigheter och att de inte vad de s.k. förpliktelserna gällande specialskydd beträffar inte är så tydliga, absoluta och exakta att de kunde ge upphov till en omedelbar verkan. Med beaktande av vad som anförts ovan om direktiven och Natura 2000-nätet och om 2 kapitlets 5 § vattenlagen om absolut hinder för beviljande av tillstånd uttryckligen med tanke på naturförhållandena anser vattendomstolen att beviljande av tillstånd och genomförande av projektet inte äventyrar de mål, eller uppnåendet av dessa, som fastställts i direktiven, Rios biodiversitetsavtal eller andra för Finland förpliktande internationella miljö- eller naturskyddsavtal". Naturskyddsföreningen i Norrbotten kräver INHIBERING av vattendomstolens eventuella beslut om Vuotosdammen: Innan ni beslutar om Vuotosdammen ber vi er att inhämta ett förhandsbesked av EUdomstolen om complaint No 99/4402" Där det står skrivet:"The commission has on 1 July 1999 decided to sue Finland in the European Court of Justice för non-classification of special protection areas in accordance with Article 4(1) and 4(2) of Council Directive No 79/409/EEC on birds, mentioning the site Kemihaara mires as an example of a site which should have been so classified." Området är unikt och väsentligt för många fågelarter. Se bilaga med yttrande av Risto A.Väisänen zoolog från finska naturhistoristoriska museet. (bilaga 1) I brevet som de finska miljöministrarna mars 2000 skickade ut över världen, där de deklarerade varför Vuotosområdet måste sparas, nämndes 45000 häckade fåglar, samt att en stor del av de här fåglar häckar på exakt samma ställe varje år. C)Med hänvisning till:"Verkningar på ortens bosättnings och näringsförhållanden. I domen står att verkningar på ortens näringsförhållanden är ringa. " Det beror på att flera näringsidkare har pressats flytta pga de förberedelserna (skogshuggning och vägbygge) för dammbygget som har pågått en längre tid, utan att byggnadstillstånd har beviljats. Tillgången till fisk kommer att vara mycket mindre. Om man tittar på liknande dammbyggen i Sverige så har det visat sig att flera arter blir utslagna, de tål inte vattenfluktuationer, och de hittar inte mat längre, för bottenfaunan slås ut. Det är alltså katastrofalt för det ekologiska systemet. Mångfalden, som är det ekologiska systemets skyddsnät kommer att forsvinna. Se även Pentti Heikkinens uttalande i vattendomen. Det kommer alltså att vara mycket svårare för lokalbefolkningen att få upp fisk. Detta har även betydelsen för fiskare i Bottenviken. I och med att den vandrande fisken påverkas negativt. I domen skrivs :"Projektet kommer inte att äventyra det allmänna hälsotillståndet. När man tar i beaktande att vissa skadliga verkningar kommer att avta samt möjligheten att minska de skadliga verkningarna genom olika åtgärder, orsakar projektet inga betydande och vidsträckta skadliga förändringar i omgivningens naturförhållanden eller i vattennaturen och dess funktion. Den lokalbefolkningen som drabbas bor runt Bottenviken. Redan nu finns det begränsningar för flickor och kvinnor i fertil ålder på vad de bör äta för fisk och hur ofta. Livsmedelsverket har gett ut rekommendationer som avråder de från äta aborre, gädda och gös och lake. Medan av vildfångad lax, öring och strömming bör de inte äta mer än en gång i månaden. Naturvårdsverket skriver i sitt yttrande till finska regeringen att .".Beträffande kvicksilver...kan anges att under de tre första åren skulle utsläppsökningen genom Vuotosbassängens tillkomst vara flera gånger större än motsvarande utsläpp från Henriksdalsverket i Stockholm...Det bör också noteras att enligt uppgift (VATTEN 50.3.1994) är kvicksilverhalterna i ytsedimenten i Bottenviken ca 4 gånger högre än i Egentliga Östersjön...Ytterligare belastning av området med kvicksilver är mycket olyckligt." Umeås marinbiologiska forskingsinstitut uppskattar att Vuotosdamman ger en ökning av 20-30% av de bakgrundhalten methylkvicksilver i Bottenviken. I vetenskapliga studier har påvisats fördröjd psykomotorisk utveckling efter små intag av methylkvicksilver. Dessa utsläpp medför hälsoproblem för lokalbefolkningen som måste leva i otrygghet eller avstå från att fiska. Denna osäkerhet kommer att drabbas allbefolkning i norra Bottenviken. Vem kan garantera att den vandrade fiske som fångas i älvarna inte ätit kontaminerad fisk eller småkryp i Bottenviken ? Våra älvsystem knytas ihop i Bottenviken. Lokalbefolkning omfattar alltså både svensk och finsk lokalbefolkning! Se även bilaga 2, effekterna på turistnäringen. D) Med hänvisning till s 271 i domen:" Nyttan av projektet " Nyttan av projektet måste ifrågasättas. Att bygga ny vattenkraft är oförenligt med en hållbar utveckling enligt Agenda 21 konventionen. Vi måste lära oss att spara mera energi i stället för att offra fler naturresurser. Det finns numera teknik för att effektivisera befintlig teknik och spara energi. Man kan förbättra den befintliga vattenkraften i stället. Det är mycket billigare dessutom. E) Med hänvisning till s 273 i domen. "Jämförelse av nytta och olägenhet" "De i pengar uppskattbara, jämförbara skadorna, olägenheterna och andra förluster av förmåner som projektet medför stiger sammanlagt till 53,5 Mmk. De i pengar uppskattbara, jämförbara fördelarna överstiger med drygt 1 800 Mmk motsvarande skador, olägenheter och annan förlust av förmåner. FinskaStatens Forskningsbyrå motsv svenska kommerskollegiet har i tidigare kalkyler kommit fram till att Vuotosdammprojekt skulle vara olönsamt. Norrbottens Naturskyddsförening anför att ett dammbygge har större effekt än bara lokalt: Turistnäringen kan förlora fler arbetstillfällen än som dammbygget efter bygget ger. Dammbygget skadar Finlands rykte, om Finland låter bli att skydda Kemihaara myrarna. Därmed är det möjligt att dess popularitet dalar hos utländska turister. En enkät i Dagens Nyheter 26-03-00 visar att 80% av de tillfrågade svenskarna skulle välja bort ett resmål pga miljö motiv. Dammbygget orsakar förhöjda halter kvicksilver i Bottenviken och försämrar därmed miljön och förutsättningar för turism väsentligt. Se bilaga 2. Den potentiella inkomster på fisketurismen beräknas enligt Norrbottens Turistråd på 600 miljon kr för Kalix älv och mer än 600 miljon kr för Torneälv. 800 miljon fim sammanlagt. Då har vi inte räknat på den befintliga 200 turistföretag i Finland som kan få skador pga Finland riskerar sitt rykte. Om vi antar att varje turistföretag i genom snitt omsätter 2 miljoner mark, skulle det bli 400 miljoner mark skada vid bortfall av inkomster hos norra finlands turistnäring. Samtidigt håller Lapplands Kommunförbund på att söka EU pengar för att utveckla besöksnäringen ännu mera. Summan blir mer än 1000 miljon mark. Om detta hittils inte har tagits med i beräkningarna skulle det betyda en ansenlig minskning av fördelarna. Vissa värden går inte att uttrycka i pengar. Om vår livskvalité sänks väsentigt genom att våra vatten och våra ekosystem skadas och vår natur utarmas dämpas den lycka som pengar ger. Naturen förstörs för evigt medan energin kan fås på ett annat sätt. Vi vill ha ett skydd av Vuotosområdet och därmed för vår egen natur i vårt land!
Naturskyddsföreningen i Norrbotten
Ordförande:
Kontaktperson:
Bilaga 1
Finnish Museum of Natural History Concerning the value of the avifauna of the proposed Vuotos reservoir area in northern Finland. The proposed Vuotos Reservoir on the upper course of the River Kemijoki in northern Finland would cover 242 km2. This would include about 100 km2 of aapa mires ('the Kemihaara mires') originally proposed by the Finnish Ministry of the Environment for the Natura 2000 network. Unfortunately, after objections were voiced, the Finnish Government dropped the Kemihaara mires from the final Finnish Natura proposal. These objections were based on information about the value of the Vuotos area given by the power company Kemijoki Ltd, which is responsible for the planning of the proposed reservoir. The company has belittled the avifaunal significance of the area on the basis of data presented in the book "Muuttuva pesimälinnusto" (Distribution, numbers and population changes of Finnish breeding birds; (Otava, Helsinki 1998), by applying statistics that I am responsible for. I wish to here correct the conclusions distributed widely by Kemijoki Ltd. According to Kemijoki Ltd, 22 bird species given in Annex I of the Birds Directive (79/409/EEC) breed in the Vuotos area. The company related the population estimates of Vuotos to the total population of each of these species breeding in Finland, arriving at low values, mostly below 1%. From this Kemijoki deduces that the Vuotos area cannot be of significance for the preservation of these species. This is an incorrect interpretation of the data. The fact that 22 bird species listed in the Birds Directive are to be found breeding in an area covering only 0.08 % of Finland's land surface indicates the high value for conservation of this site. Also, species listed in the Birds directive are bioindicators of the overall conservation value of a site within the European Union. Areas rich in bird species of conservation concern are usually important for other groups of flora and fauna. Of the species listed in Annex I of the Birds Directive, 17 breed regularly in the Bay of Liminka (Liminganlahti), long regarded as the finest internationally important coastal wetland for Finnish birds. Applying the technique of Kemijoki described above one would come to the conclusion that this site similarly is of little conservation value, as almost all said 17 species form only a small fraction of their total Finnish population also there. The value of Vuotos is highlighted by the fact that it in fact holds more breeding bird species and larger numbers of individuals of conservation concern than does Liminganlahti. It is the best or the second best breeding area in Finland for three such species, namely smew Mergus albellus, hen harrier Circus cyaneus and crane Grus grus. The conservation values of Finnish bird sites have been scored by a point system which sums the products of pair numbers and the conservation index of each species (a species's conservation index is calculated based on its vulnerability, national population size and reproductive potential). The conservation value of a site is especially increased if it holds decreasing and vulnerable species, and/or those for which Finland is regarded as particularly responsible (species still relatively common here but rare or extinct in most other European countries). Large populations of e.g. the following species raise the conservation score of Vuotos: whooper swan Cygnus cygnus 18 pairs, bean goose Anser fabalis 50, smew 52, hen harrier 27, peregrine Falco peregrinus 4, capercaillie Tetrao urogallus 650, crane 71, spotted redshank Tringa erythropus 70, wood sandpiper T. glareola 1700, siberian jay Perisoreus infaustus 150, and little bunting Emberiza pusilla 620 pairs. According to data published by The Finnish Environmental Agency SYKE the following are examples of mire areas with a notably high conservation value score (area and municipality of the site in parentheses): Points Martimoaapa 4006 (122 km2, Simo) Patvinsuo 3229 (91 km2, Ilomantsi) Vuotos 2113 (242 km2, Pelkosenniemi) Kauhaneva 1384 (32 km2, Kauhajoki) Veittiaapa 1279 (23 km2, Kuivaniemi) Vuotos is among the finest IBAs (Important Bird Areas) of Finland and has a clearly higher conservation index than e.g. Liminganlahti, the best coastal wetland of this country (1247 points from breeding birds, area 100 km2); Liminganlahti has, however, additional benefits as a feeding and resting area for birds during migration. Within the EU, the breeding birds of mires and old taiga forests form the most original part of the Finnish avifauna; it is exactly these species that are numerous in Vuotos. The construction of the Vuotos reservoir would cause irreparable damage to the environment that the EU cannot afford. A corresponding top class breeding area for mire birds does not exist elsewhere in Eastern Fennoscandia. About 30 years ago the one other such area, located some 100 km north of Vuotos, was drowned by Kemijoki Ltd. under the Reservoirs of Lokka and Porttipahta. Risto A. Väisänen Dr, Senior Curator Finnish Museum of Natural History P.O.Box 17 FIN-00014 University of Helsinki Finland tel:+358-0-1911 fax:+358-0-1917443
Bilaga 2 Departementet för Arbete Minister Tarja Filatov Postbox 524 00101 Helsingfors tarja.filatov@mol.fi Haparanda, 2-3-2000 Economic backlash due to negative publicity in the construction of Vuotos reservoir. More or fewer jobs? It is estimated that after the construction of Vuotos reservoir there will be no more than 46 jobs connected with its operation and maintenance in Kemijoki Company. In Swedish hydroelectric plants the number of corresponding jobs were decreased due to automation, so that eventually only a few workers were needed. Similarly, the 46 jobs mentioned above, may be too optimistic a figure. According to Lapin Liitto Tourist Department there are some 200 enterprises providing for tourists in Lapland. In 1998 travellers spent 1,55 million nights in Lapland, and the figure for July 1998 was correspondingly 127000 nights spent by the Finns and 80113 nights by foreigners. Tourists usually prefer the vicinity of water in places they stay, and they enjoy various forms of fishing. What I now fear is that the tourist companies are heading into trouble as the visitors will be better informed on the impact of the reservoir on Nature and particularly on the quality of water. Fish will be considered inedible, some tourists will no longer be attracted to visit a country, which harasses areas rich in rare plants and birds, and which, furthermore pollutes the Bothnic Bay spiting the livelyhood of local people. These admonitions pertain not only to the Finns but also to the Swedes, who wish to develop their tourist industry, as the impact of Vuotos reservoir affects the rivers Tornio and Kalix as well. It is calculated that the river Kalix could provide the local people with a total income of 600 million Swedish crowns a year, if they developed fishing tourism to the full. This is only an example. In fact the impact of the reservoir is bigger than this. It is impossible to estimate the value of nature in financial terms. Long-term jobs and sustainable measures in building are the only sound alternatives for the people in the north to survive and stay healthy. Haparanda Naturskyddsförening, Bep Weijand Chairman
|
