Hur mår människorna idag?

- Depressionen i början av nittiotalet satte sina spår såväl på den enskilda människan som på familjen. Många gånger är det barnet som får lida.

- Barnen orkar inte alltid koncentrera sig i skolan, de är trötta och stressade.

- Familjen kan stödas bl.a. genom pappaledighet så att relationerna i hemmet fungerar. Vi måste få föräldrarna att värdera sin roll

- Situationen på arbetsplatserna förvärrades också under depressionen. Stress och rädslan att förlora arbetsplatsen är återkommande fenomen.     

- Beslutsfattarna borde ändra attityden till den enskildes arbetsinsats. De berörda borde alltid höras innan man fattar beslut såväl i enskilda fall som när det gäller lagstiftning.

- Pensionålder kunde göras mera flexibel. De som är sjuka borde få pension. De som mår bra borde få arbeta längre än nu. Äldre arbetstagares erfarenheter borde tas till vara i större utsträckning.

- Bäst vore det om vi alltmer kunde erbjuda service i hemmen så att så många som möjligt kunde bo kvar i det egna hemmet.

- Den som är i behov av vård bör få det. I praktiken blir det dyrare att skjuta på operationer och andra vårdformer. Staten borde styra pengar speciellt till de här uppgifterna. Här sparar man på fel ställe.

Jag vill arbeta för rättvisa och trygghet och mot polarisering i samhället. Man bör lyssna till dem som belsuten gäller. De som är sjuka bör få vård - det är oacceptabelt t ex att minska på operationsplatser. Grundtryggheten och grundservicen inom social- och hälsovården samt utbildningen bör garanteras. Ungdomarna bör genom ett mångsidigt bildande undervisningsutbud få sådana kunskaper och färdigheter som krävs inom det internationella samhället.