Mina artiklar

HÖRS MÄNNISKANS RÖST PÅ EU:S REGERINGSKONFERENS?

Fredagen den 29 mars inleds den Europeiska Unionens regeringskonferens i Turin. Konferensen består av en hel serie olika möten och man räknar med att den i sin helhet varar upp till ett och ett halvt år. Under denna tid är det mening att EU:s kommande utveckling skall gestaltas, grundfördragets innehåll skall granskas och sammanslutningens funktioner skall förenklas och effektiveras.

Tills vidare har denna viktiga konferens inte rönt något större allmänt intresse och diskussionen har inte kommit i gång.

Näringslivets delegation (EVA) lät i oktober-november 1995 göra en undersökning där det framgick att finländarnas inställning till EU-medlemskapet har hållit sig på samma nivå som tidigare, men intresset har minskat betydligt jämfört med tiden innan folkomröstning. När frågan gällde regeringskonferensen konstaterade 75% av de som besvarat enkäten att in i deras bekantskapskrets hade nämnt den med ett ord.

MEDBORGARNAS UNION?

"Unionen och medborgaren" är ett av konferensens centrala teman och i samband med detta skall man begrunda hur man kunde närma dessa två varandra. Kommissionens ordförande Jacques Santer beklagade under sitt besök i Finland senaste höst att man upplever EU som något mycket avlägset. Han konstaterade att det å andra sidan är helt naturligt att allmänhetens intresse till stor del beror på de frågor som tas upp under mötet, på om det som behandlas rör människors dagliga liv och om EU över huvudtaget kan avhjälpa de problem som bekymrar dem allra mest.

Enligt EVA:s undersökning väntar sig finländarna att EU vidtar kraftfulla åtgärder för minskande av den internationella brottsligheten och knarkhandeln, förbättrande av sysselsättning och skydd av miljön. Av Finland förväntar man sig åtgärder för att öka insynen i beslutsfattandet. Högt på skalan ligger också kravet på att unionen på alla sätt skall främja jämställdheten mellan könen.

Nu funderar man både i Bryssel och i medlemsländerna på hur man skall väcka diskussion och intresse för konferensen. EU:s framtida utveckling beror på hur människor i medlemsländerna förbinder sig till de beslut som nu kommer att fattas. Italien, som nu fungerar som ordförandeland, har ställt som ett av sina mål att marknadsföra unionen och profilera den som en sammanslutning av aktiva medborgare och att på olika sätt effektivera unionens funktioner. För detta ändamål har man bl.a. under ledning av kommissarie Mario Monti utvecklat programmet "Citizens First" (Medborgarna Först), som informerar om de olika nya möjligheter och rättigheter, som den inre marknaden har medfört.

Den kommande regeringskonferensen är en viktig händelse för medborgarna och medborgarorganisationerna. Konferensen måste vara i stånd att öka unionens betydelse för människorna, för hela sammanslutningens framtida öde beror av det stöd den får.

HUR SKAPA MEDBORGARNAS EUROPA?

Den vanliga medborgarens kanaler för påverkan inom EU:s beslutssystem är i sin nuvarande form otillräckliga. EU verkar avlägset och utmattande invecklat; det finns exempelvis så många som 22 olika beslutsprocedurer att följa. I allmänhet har människor en bestämd uppfattning om att makten har förflyttats från medlemsländernas parlament till Bryssel och Strassburg och att man inte har några som helst möjligheter att följa med och övervaka beslutsprocessen.

Som en av Finlands målsättningar nämns stärkande av demokratin inom unionen. Men med detta menar man enbart att de nationella parlamenten måste garanteras goda möjligheter att påverka unionens verksamhet. Med detta ställningstagande nonchalerar man helt och hållet den vanliga medborgarens synvinkel.

Att ta medborgarna i beaktande och förbättra deras möjligheter att påverka och delta i beslutsfattandet borde vara ett av de centrala målen. Att lyssna till gräsrotsnivån är en grundläggande del i en modern, demokratisk beslutsprocess. I den processen är medborgarorganisationerna viktiga kanaler, om vilka människors åsikter och önskemål bättre kan komma till beslutsfattarnas kännedom.

Inom FN har medborgarorganisationerna en klar och vederta ställning. Man använder sig av deras sakkunskap i förberedelsearbetet, i verkställandet av besluten och centralt även i uppföljning. Även inom Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa (OSSE) har man insett hur viktigt medborgarorganisationernas deltagande är, och som bäst utreder man hur deras deltagande kunde utökas.20

I de nordiska länderna samarbetar man länderna emellan på alla nivåer. Till våra starka sidor hör medborgarorganisationernas mångfald. Dessa utnyttjar effektivt sina aktiva medlemmars and-liga resurser i sin verksamhet. Organisationerna påverkar bildandet av den allmänna opinionen, de tar initiativ och är viktiga samarbetspartners även i det officiella samarbetet. Inom EU finns inte på ett naturligt sätt något motsvarande mångsidigt samarbete; EU upplevs också oftast som en organisation där enbart tjänstemannaeliten och politikerna fungerar sinsemellan.

Inom EU har den ekonomiska tillväxten, konkurrenskraften och arbetskraftspolitiken alltid stått i främsta rummet. Därför har man enbart konsulterat de fackliga organisationerna när besluten har gjorts. Utöver dem erkänner man som samarbetspartners sådana välgörenhetsorganisationer som producerar sociala tjänster. Däremot har medborgarorganisationerna, som representerar andra för människor viktiga intressen, inte någon vederta ställning.

I EU:s inlägg på FN:s fjärde världskonferens i Peking betonade kommissarie Paidrag Flynn i flere omgångar medborgarorganisationernas betydelse: "om ett partnerskap mellan regeringarna och organisationerna skapas en bättre interaktion mellan den offentliga förvaltning och medborgare." Betydelsen av ett dylikt kompanjonskap betonades även i andra länders, bl.a. Storbritanniens och Japans, talturer. Det återstår att se hur de principer och överenskommelser, som EU-länderna förenades om i Peking, kommer att återfinnas i regeringskonferensens beslut.20

Tillsvidare har det verkat som om alla interna informationskanaler skulle saknas i Bryssel eftersom man presenterar helt olika textförslag på dessa två ändå tidsmässigt närliggande konferenser.20

LOBBYISTER I BRYSSEL

Ett stort antal medborgarorganisationer är företrädda på inofficiell nivå i Bryssel, där de försöker bevaka sin organisations intressen och föra fram dess åsikter. En av dem är Europeiska Kvinnolobbyn ( Europen Women's Lobby, EWL), som verkar i EU-sammanhang och där ca 2500 europeiska obundna kvinnoorganisationer är företrädda om sin takorganisation. Lobbyn är deras gemensamma kanal för att påverka både EU:s institutioner och medlemsländernas beslutsfattare. Dess centrala målsättning är att utöka och stärka kvinnornas representation i beslutsfattandet och främja kvinnors rättigheter och jämställdhet. Den samlar information för medlemmarnas bruk, tar ställning till ärenden som bereds inom EU och fungerar som påtryckningsgrupp. Varje medlemsland har en plats i lobbyns styrelse. Av de nya medlemsländerna var det endast Finland som fick en styrelseplats, eftersom varken Sverige eller Österrike har någon takorganisation som motsvarar NYTKIS (Naisjärjestöt Yhteistyössä-Kvinnoorganisationer i Samarbete), en organisation med befogheter att utnämna mötesrepresentanter som skulle företräda alla landets kvinnoorganisationer. Lobbyn koncentrerar sin verksamhet i år huvudsakligen på regeringskonferensen. Därutöver följer Lobbyn även upp hur regeringarna i praktiken förverkligar EU:s fjärde jämställdhetsprogram och Peking-konferensens handlingsprogram (Platform for Action).

Nyligen presenterade EWL sina förslag till ändringar av unions-traktaten i regeringskonferensen. Lobbyn kräver att jämställdheten skall skrivas in i EU:s grundstadga som en omgående princip i alla relevanta paragrafer och att det också krävs positiva åtgärder av medlemsländerna i syftet att främja jämställdheten. Hittills har jämställdheten endast nämnts i artikel 119 i Rom-fördraget, där den 1957 skrevs in i form av " lika lön för lika arbete". EWL vill förbättra texten till "lika lön för likvärdigt arbete". Lobbyn yrkar på att det sociala protokollet inlemmas i traktatet i sin helhet och framför att besluten som gäller den gemensamma socialpolitiken fattas med kvalicifierad majoritet.

Man lyfter också fram frågan om EU:s medborgskap och grundrättigheter som eventuellt kommer att bindas till det. I medlemsländerna finns det stora grupper, invandrare och flyktingar, som är medborgare i ett tredje land. Skulle då dessa bli lämnade utanför alla grundrättigheter? Jämställdheten borde gälla mellan enskilda människor men också mellan olika grupper i samhället. Lobbyn föreslår att varje människa efter att ha lagligt i fem års tid bott i något medlemsland också skulle få medborgarskap i EU. Lobbyn uttryckte också sin besvikelse över att det i den av ministerrådet tillsatta reflektionsgruppen fanns bara en kvinna med och endast som observatör.

LOBBYISTER I FINLAND

Vi finländare kan känna oss stolta över att EWL lyfte fram Finland som ett föregångsland i jämställdhet på sin presskonferens. Man har nämligen i lobbyn fått den uppfattningen att Finland kommer att driva jämställdheten mycket hårt på regeringskonferensen. När man läser Finlands synpunkter och ställningstaganden inför konferensen fäster man dock uppmärksamhet vid att formuleringarna i texten som gäller jämställdheten ändå inte är så progressiva och beslutsamma som man kunde önska. Man borde få t ex stipulerat att unionen skall ha ett jämställdhetsprogram vilket skall garanteras tillräckligt med ekonomiska anslag och som skall dessutom fungera som riktlinjer i beslutsfattnings- och planeringsprocessen inom EU. Hoppas att den finländska förhandlingsdelegationen får starkt stöd av andra länder, bl a Sverige och Danmark så att man jämställdheten överhuvudtaget tas med på konferensens ada.

I Finland har statsrådet stimulerat debatten inför regeringskonferensen om att tillsätta en omfattande delegation. Den består av företrädare för ca 60 samhällsviktiga inrättningar, näringslivs- och fackorganisationer, partier och medborgarorganisationer. Den fungerar som informations- och debattforum. Organisationerna har också här bl.a. krävt att jämställdhetsprincipen skall skrivas in i grundfördraget, att utvecklings samarbetet skall tas upp och att man tar en stramare linje ifråga om miljövård. Man har betonat vikten av en hållbar utveckling och att inte heller kulturen glöms bort från föredragningslistan. Man har också krävt åtgärder för avlägsnandet av ungdomsarbetslösheten och bättre möjligheter för unga och studerande att ta del i EU:s beslutsfattande. Denna av statsministern ledda delegation är unik inom EU och har redan väckt berättigad uppmärksamhet i andra medlemsländer. Nu väntar man i dem med intresse på hur denna delegation skall kunna fungera som en kanal för medborgarnas åsikter efterhand som regeringskonferensen fortskrider. Den kan också inom EU visa vägen till ett öppnare samhälle, där de nordiska demokratierna väl kan fungera som förebild.

FRAMTIDEN

Inom EU har man nu inför konferensen börjat fria till medborgarna och försökt öppna nya kanaler till dem. Man får hoppas att den friska vinden faktiskt får blåsa in i etablissemanget också efter konferensen.

När man bygger ut unionen och vill föra den närmare människorna, då måste man också ge dem reella möjligheter och medel att bidra till sammanslutningens utveckling och styra den i en positiv riktning. Medborgarorganisationernas, och om dem medborgarnas, medverkan och engagemang skulle vara till fördel för alla parter. Medborgarorganisationerna bör höras redan i beslutens förberedelseskede; de bör i EU få konsultativ status. Endast på så sätt kan man få medborgarnas bundna till stöd för den Europeiska Unionen i dess kommande skeden.

Laura Finne-Elonen

Hälsocentralläkare

Styrelsemedlem i Europeiska Kvinnolobbyn

Medlem i Delegationen för Regeringskonferensen

"Undervisningsministeriet nonchalerar svenskspråkiga i dataprojekt"
-BBL 20.11.1998

Hörs människans röst på EU:s regeringskonferens?
-Vasabladet mars 1996

Försämras kvinnornas ställning i Peking
-HBL Under strecket augusti 1995 1/4, 2/4, 3/4, 4/4

Familjens år - barnets år?
-Vasabladet maj 1994

Mannen med papperskassen -Vasabladet 8.91994

Familjen ger styrka
-HBL 9.5.94 Under strecket

Minun Topeliukseni
-Kalevalaisten naisten liiton jäsenlehti Pirta 1/1998

Ministeriö syrjäytti naiset Emu-työryhmästä
-Mielipidesivut Helsingin sanomat 15. tammikuuta 1997