MANNEN MED PAPPERSKASSEN

Häromdagen besöktes min mottagning av en man med en solkig papperskasse. I kassen hade han allt vad han ägde: En mugg, en sked, några klädesplagg, flera tablettburkar och medicinampuller. Föregående dag hade han blivit utskriven från mentalsjukhuset där han hade vårdats i över ett års tid. Nu hade han ingenstans att gå. Från sjukhusets sida hade man rått honom att söka sig till ett natthärbärge ; socialen skulle nog sköta om räkningen. Men eftersom mannen har svårt att uttrycka sig och talet sluddrar, antog man kanske att han var full och tog inte emot honom. Så hamnade han ut på gatan. Medicininjektionerna skall tas var tredje vecka och de dagliga tabletterna regelbundet. Nu gäller det för honom att hålla reda på sina mediciner och bära dem med sig dygnet runt. Klarar han av att sköta sig? Livet på gatan är hårt - håller han ihop ens lika länge som papperskassen?

KATASTROFALA INDRAGNINGAR

Den här mannen är bara ett exempel på vad som kan hända med mentalvårdspatienter också efter en längre tids sjukhusvistelse. Inom den psykiatriska sjukvården pågår som bäst en katastrofal förändring av servicestrukturen. På grund av lågkonjunkturen och med den som förevändning drar man in anstaltplatser i rask takt, men resurserna inom den öppna vården har inte ökats i motsvarande grad och det råder skriande brist på ersättande vårdformer. Patienter skrivs ut i allt sämre skick och de klarar sig inte inom den öppna vården som helt bygger på frivillighet. Köerna till mentalvårdsbyråerna är långa. Övervakande hembesök görs inte mot patientens vilja och patienten måste själv sköta sin medicinering. Många är oförmögna att göra det på grund av sin sjukdom och om det inte finns något skyddsnät av närstående och vänner, misslyckas den öppna vården genast från början.

Bland de utskrivna patienterna finns det också många bostadslösa. Att placera dem i öppen vård fungerar bra på pappret, men verkligheten är nog en helt annan. I bostadskön konkurrerar de med andra bostadslösa och missbrukare. Mellan social- och hälsovård tycks det nu också ha uppstått en prestigedispyt om till vilket ansvarsområde dessa patienter egentligen hör. Den som lider mest av situationen är patienten själv, som blir utslagen. Osäkerheten ger ökad ångest och pressen på de närstående kan bli outhärdlig.

En bostadslös patient placeras vanligen på ett rehabiliteringshem eller på natthärbärge. Efter en försökstid på rehabiliteringshem får man flytta till en gruppboendeenhet och sedan så småningom anhålla om en egen bostad. Men det psykiska tillståndet bör vara ganska gott, patienten måste kunna följa regler och även i övrigt anpassa sig till ett kollektiv för att kunna bo på rehabiliteringshemmet. På natthärbärgena hör de mentalsjuka till den lägsta kasten, man plockar dem på pengar och man får på ett eller annat sätt ut dem därifrån för gott.

40 PROCENT DOG

I Sverige har det gjorts en undersökning där man följt upp vad som hände då ett mentalsjukhus stängdes och patienterna överfördes till den öppna vården. Efter några år hade nästan 40 % av patienterna dött och var femte av dem genom självmord. Av de överlevande hade en fjärdedel hamnat i brottsregistret och många av de bostadslösa kvinnorna hade slutat som prostituerade. Också i Finland har våldsmentaliteten bland psykiatriska patienter i viss mån ökat och i en uppföljningsundersökning har man även här kunnat konstatera hög dödlighets -och självmordsfrekvens bland patienter som skrivits ut från sinnessjukhus.20

För långtidsvården kommer det ständigt att behövas ett visst antal sjukhusplatser, eftersom det finns patienter som av olika orsaker aldrig kommer att klara sig utanför anstalt. När man nu stänger sjukhusplatser borde man se till att det samtidigt styrs tillräckliga resurser till den öppna vården så att en vederbörlig vård kan tryggas. Nu behövs det snabbt också flera individuellt anpassade mellanvårdformer, bl a skyddshem där man kan få hjälp dygnet runt. Det skulle vara viktigt att placera patienterna i bostäder som blir bestående, eftersom en osäker bostadssituation ökar känslan av otrygghet och alla förändringar och flyttningar försämrar det psykiska tillståndet. Servicehemmen utgör en mellanled mellan vård på inrättning och öppen vård. Där förbereds patienten för den öppna vården och lärs bl. a. också att sköta sin egen medicinering. Det är ofattbart och helt förvänt att man inom FPA alldeles nyligen har börjat planera indragning av ersättningarna för de på servicehemmen boende patienternas medicinering. Detta skulle för sin del avsevärt försvåra utvecklandet av servicestrukturen inom mentalvården i en riktning som skulle motsvara patienternas individuella behov.

TÖRNÄVÄ I FREDSTID

Det pågår som bäst en diskussion kring det öde som sägs ha drabbat mentalvårdspatienterna vid Törnävä sjukhus under kriget och man har förfärat sig över möjligheten att de påstådda händelserna faktiskt skulle ha ägt rum. Men vad är det som håller på att hända i vårt välfärdssamhälle mitt i fredstid? Det är oförlåtligt att patienter överförs till den öppna vården, om de inte där kan garanteras ett tillräckligt stöd utan går under. De huvudlösa inbesparingarna inom den psykiatriska sjukvården bör stoppas så att man hinner bygga upp de ersättande vårdformerna. Ett civiliserat samhälle har minsann råd att erbjuda de utslagna mentalvårdspatienterna en större trygghet än en papperskasse.

Laura Finne-Elonen.20

Hälsocentralläkare, viceordförande för Svenska Kvinnoförbundet

Hörs människans röst på EU:s regeringskonferens?
-Vasabladet mars 1996

Försämras kvinnornas ställning i Peking
-HBL Under strecket augusti 1995 1/4, 2/4, 3/4, 4/4

Familjens år - barnets år?
-Vasabladet maj 1994

Mannen med papperskassen -Vasabladet 8.91994

Familjen ger styrka
-HBL 9.5.94 Under strecket

Minun Topeliukseni
-Kalevalaisten naisten liiton jäsenlehti Pirta 1/1998

Ministeriö syrjäytti naiset Emu-työryhmästä
-Mielipidesivut Helsingin sanomat 15. tammikuuta 1997

Naisten osuus maanpuolustustyössä
-Maanpuolustus-lehti : Juhlanumero- Suomi 80 vuotta

Nuoret ja eläkeläiset tärkeä voimavara
-Mielipide-sivu Kaleva 4.1.1996:

Työntekijöille samat mahdollisuudet
-Hs mielipidesivu 19.8.1995

Avohoitoon heitteille? (mies ja paperikassi)
-HS Mielipidesivu 10.9.1994

Kenelle lapset kuuluvat?
-Iltasanomat 13.5.1994

Lapsi kaksikielisessä kulttuurissa
-Lastenkulttuuri-
julkaisu Tyyris Tyllerö 4/94

Huonontuvatko naisten ihmisoikeudet - Mistä Pekingissä on kyse?

Tiede varhaiskasvatuksessa syventää päivähoidon sisältöä
-STAKES: Dialogi : Lapsi ja tiede